121122

Jag kan inte sova på nätterna längre. Det var så jävla längesen jag sov bra. Sådär tryggt som jag kunde göra förut. Nu är natten mest bara en flackande tidsperiod någonstans mittemellan. Drömmer om konstiga hus med underliga rum i när jag väl drömmer, med underliga färger. Man ba jahapp vad betyder det då?

Men saker och ting har börjat hända. Det finns en grundlycka som inte fanns där förut. Och när jag blir frisk, från benbrott och feber och hejsansvejsan. Då ska jag leva igen.